En väldigt vettig bok om hur man kan gå tillväga för att bli musikjournalist är Fredrik Polbacks Musikjournalistik. Nu skriver jag inte själv skivrecensioner eller reportage, och kan därför inte direkt säga om det är några bra tips han kommer med, men de verkar i alla fall vara användbara.Tips alltså om hur man går till väga för att bli journalist, vilket man blir om man skriver för en tidning, det finns inget krav på utbildning för att man ska kunna kalla sig journalist. Huvuddelarna i boken handlar om hur man skriver en skivrecension, vad man ska tänka på när man intervjuar en artist och lite om skrivandet.
En bra tanke som presenteras är att se ens skrivande som sitt musikinstrument. Om man ska bli bra måste man öva så mycket man bara har tid med och lära sig hantera instrumentet. En bra idé kan vara att varje dag bestämma sig för att skriva kanske en timme vid samma tidpunkt under dagen. Att inrätta en ”helig tid” för skrivandet.
Det är rätt bra detaljnivå på tipsen. Ska man ha block och penna eller bandspelare, eller kanske både och när man intervjuar? Små psykologiska saker som jag tror det tar lång tid att komma underfund med om man måste uppfinna cykeln själv. Som att man kan jobba med tystnaden, och den osäkerhet som ofta kommer med den, för att få ur den intervjuade lite mer information om man misstänker att denne håller inne med något.
Men bokens stora behållning är djupintervjuerna med mer eller mindre kända musikjournalister. Varje intervju inleds med en text av journalisten, vilket är intressant på så sätt att man ganska tydligt kan se att de alla har sina distinkta stilar.
Några ger uttryck för att det de gör i sin grundläggande form är konsumentvägledning, journalisten med sin expertis inom något område lyssnar och bedömer om produkten är värd att köpas eller ej. Om ett band ska på sverigeturné ska folk i nästa stad kunna läsa om det är värt att köpa biljetter. Jag gick hem med den här boken ganska peppad på att rikta in mig på att skriva musikjournalistik. Men det går upp för mig att det musikbaserade skrivande som jag är intresserad av inte består i att recensera produkter åt andra människor som eventuellt har samma smak som jag.
Musikjournalisterna räddar sig lite på den där punkten genom att de ofta är specialiserade på ett område eller en genrefamilj. Detta är också något som ganska kraftigt betonas, man kan aldrig vara nog påläst och man ska inte skriva om sådant man inte har full koll på. Många verkar vara rejält inbitna musiknördar. Sådana som kan snacka mer eller mindre relevant småstoff om den där inspelningen den tredje juni 1979 klockan 22:30. Att de är så pass kunniga gör att de blir ett slags publicerade polare som ger en tips om ny eller obskyr musik som man borde kolla upp. För många tar chansen om de kan att tipsa om musik som är helt okänd för den stora massan.
Men. Den musikjournalistik som tar en lite mer sociologisk eller granskande riktning är den som för mig blir mest intressant. Texter som kan berätta något om hur det är att behöva göra en spelning om dagen på vitt skilda platser. Som kan säga mig vilka anledningar det kan finnas för en artist att använda droger. Texter som berättar om varför någon gör en viss sorts musik och vilka som gjort något liknande innan.
Av tretton journalister i boken är tre kvinnor. En teori om varför det är så skulle kunna vara att det är eller har varit mer accepterat för killar att ägna sig väldigt intensivt åt något och bli så inbitet kunniga som kravet är på journalister. En parallell kanske kan dras till instrumentellt musikutövande inom pop- och rockmusiken där jag upplever det som att manliga virtuoser är mångdubbelt fler. Tittar man på den lista som finns på Wikipedia över kända studiomusiker hittar jag en kvinna, och surprise surprise, hon är sångerska.
Det är lite synd att boken är rejält svår att få tag på om man vill köpa den. Hemsidan, som då verkade som förlag, sågs sist den 17 november 2005 enligt http://web.archive.org/ och idag är domännamnet oregistrerat. Men har man tur så finns boken på närmaste bibliotek.
Polback, Fredrik, Musikjournalistik (2002), musikjournalist.nu. ISBN: 91-631-2355-X
No comments:
Post a Comment